WISH

Jag önskar jag kunde skriva eller säga ett ord, på 3bokstäver när jag får frågan "Hur är det?" Jag önskar jag kunde klämma fram de där "Bra, hur är det själv?" Jag önskar jag var stark nog, till att göra det. Men nu, nu går de faktiskt inte längre. För när absolut ingenting är bra, då går det inte att försöka ljuga för sig själv, eller för någon annan att  de är bra. När det faktiskt inte är bra, inte bra alls.
-
Istället klämma fram "Jo, sådär" eller "Jodå, det rullar på" när man egentligen menar "det är skit dåligt" eller "just nu är livet en mardröm" bara för att inte få det att låta lika illa som det egentligen är, bara för att inte låta för överdriven eller för emo. Varför har vi människor så svårt att prata om hur vi mår egentligen? Varför är de så svårt att säga "det är inte så bra. Hur är det med dig?" det skulle man aldrig göra, eller jag skulle inte iallafall. Aldrig någonsin. För jag har så svårt att inse, inse det själv. Fast jag innerst inne vet, vet så jävla väl hur det ligger till. Men jag vill inte tro, tro att det är sant. Vill inte tänka, tänka på hur det kommer bli. Det hade kunna vart värre, så jävla mycket värre.
-
Nu till den stora frågan: Hade det verkligen kunna varit värre i detta sammanhang? Och isåfall, vad hade varit värre?



Karma?

Jag har tänkt på en sak, väldigt mycket har jag tänkt på de dom senaste dagarna.. Det finns ett ordspråk som lyder "det finns en mening med allt" Alltså, allt som händer? Vad finns de då för mening med att slita ur all lycka en person har i sig? Vad är meningen med det? Eller är det karma? Finns karma? I detta läge tror jag mer på karma än på ordspråk, jag måste blivit galen. Fullständigt galen måste jag blivit.
-
En klok vän skrev ett sms till mig en gång, med ett par få ord, men så stor betydelse för mig. Utan att jag ens behövde förklara hur jag kände. "Men älskade vän! var inte ledsen tänk på allt som är bra istället!" dom få orden, lever jag för idag & kommer göra hela livet.
-
Jag vet att tiden läker alla sår, jag vet att jag klarar även detta. Även fast om de är tungt nu, så blir det bättre. Efter regn kommer alltid solsken, men de kan ta sin lilla tid. Det är okej att vara ledsen, det är helt okej. Men att se någon man älskar vara ledsen, gör ont. Fruktansvärt ont.
-
"Tack för att du gav mig världens underbaraste & starkaste dotter!"
-
Jag är världens starkaste, jag är världens starkaste. För alla ord du säger, har alltid stämt. Så det vet jag att dom gör denna gång också. Vad som än händer, så vet jag att det kommer bli bra, tillslut. Jag vet att allt som händer har en mening. Eller så är det karma.
-
Jag har så många frågor, så många ord som bara vräks ur fingrarna på mig. Så många frågor, utan svar. Så många ord, utan respons. Precis så är det, att leva i tysnaden.

RSS 2.0