WISH
Jag önskar jag kunde skriva eller säga ett ord, på 3bokstäver när jag får frågan "Hur är det?" Jag önskar jag kunde klämma fram de där "Bra, hur är det själv?" Jag önskar jag var stark nog, till att göra det. Men nu, nu går de faktiskt inte längre. För när absolut ingenting är bra, då går det inte att försöka ljuga för sig själv, eller för någon annan att de är bra. När det faktiskt inte är bra, inte bra alls.
-
Istället klämma fram "Jo, sådär" eller "Jodå, det rullar på" när man egentligen menar "det är skit dåligt" eller "just nu är livet en mardröm" bara för att inte få det att låta lika illa som det egentligen är, bara för att inte låta för överdriven eller för emo. Varför har vi människor så svårt att prata om hur vi mår egentligen? Varför är de så svårt att säga "det är inte så bra. Hur är det med dig?" det skulle man aldrig göra, eller jag skulle inte iallafall. Aldrig någonsin. För jag har så svårt att inse, inse det själv. Fast jag innerst inne vet, vet så jävla väl hur det ligger till. Men jag vill inte tro, tro att det är sant. Vill inte tänka, tänka på hur det kommer bli. Det hade kunna vart värre, så jävla mycket värre.
-
Nu till den stora frågan: Hade det verkligen kunna varit värre i detta sammanhang? Och isåfall, vad hade varit värre?
Kommentarer
Trackback
