Sanna Barrsäter

ni vet säkert allihopa hur de är, när man inte kan sluta tänka på en person, en person som inte vill ha en själv...

varje gång jag får sms hoppas jag bara på att de är från dig och blir nästan besviken när de inte är de. när jag ser dig blir jag alldeles sådär varm i hela kroppen, jag vill inget annat än att bara att du ska sitta brevid mig nu i min säng och titta på en film. eller jag vill bara vara i din närhet, hela tiden, vart de än är, så vill jag bara de.. det som är mest otroligt med de hela är att du inget vet, eller jag har inte sagt något iallafall.. du kanske fattar? jag har inte en aning. men jag vet iallafall, jag är helt säker. sen den där kvällen har jag helt ändrat min åsikt om dig och vi har börjat känna varandra bättre än någonsin förr..

jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till.. jag kan inte låta bli att titta på din facebook 24/7, jag vill verkligen prata med dig hela tiden. åh jag blir verkligen tokig, vet inte vad jag ska ta mig till... och när jag själv förstår att jag inte har en chans på dig, då kommer tårarna.. vad är felet? varför kan man inte bara acceptera och sedan glömma, kompisar är vi ju iallafall? åh jag blir fasiken tokig..