Sanna Barrsäter

Vi är de 3coolaste och snyggaste tjejerna på skolan, Therese Felicia och jag. Alla vet vilka vi är. Vi går i korridoren och alla går åt sidan. Vi stannar upp vid ett par killar i 9:an och de snyggaste killen på skolan Marcus. Han säger:
-Tjena tjejer, fest hos Fredrik på fredag, ni kommer väl?
-Klart vi kommer, ses då! Säger Therese tufft.
Vi forsätter att gå till bussen som vi åker med hem till Therese. Väl hemma hos henne sitter vi och pratar och fnittrar på hennes rosa rum.
-Vart blir förfesten då baby's? Frågar Felicia.
-Inte en aning svarar Therese
-Jag vet! Ubrister jag
-Vart då? Undrar Therese och Felicia samtidigt.
-Ni vet huset vid sjön? Det blir perfekt ju? Säger jag
-Fan vad smart du är gullet, jag fixar dricka säger Therese med ett flin. Det här skulle bli den bästa kvällen någonsin och den skulle tillbringas i huset vid sjön.
Fast de vi inte vet än är att de kommer sluta som en mardröm..

 Jag känner hur de vibrerar under kudden men jag föstår inte först varför. Jag stryker bort mitt ljusa blonda hår från ansiktet och letar efter mobilen. När jag hittat den tittar jag på klockan
- Fan, jävla helvete! Halv skriker jag.
Ser att Therese har ringt och jag ringer upp henne och säger att jag försovit mig. Jag har väldigt svårt att välja mellan leggins eller jeans, men slutningen slänger jag på mig jenasen när jag sminkat klart mig. Skyndar mig till bussen och hinner precis. Busschafförens vita tänder nästan lyser upp i den fullproppade bussen. Det finns en ledig plats näst längst bak, men jag går inte dit och sätter mig eftersom Oskar sitter där, han är nog snyggast i Borlänge. Det guldbruna håret och dom bruna blanka ögonen skulle jag kunna döda för. Jag ställer mig i mitten av bussen. Eftersom jag bor ganska nära skolan så tar de inte mer än 5min att åka. Jag går av bussen och hör den åka iväg bakom mig, jag vänder mig om och mina ögon fastnar på Oskar och han tittar på mig. Han ler med ett sånt vackert léende. Jag börjar gå mot skolan. Regnet som fallit ner under natten plaskar under mina skinn converse skor. Jag möts av Felicia och Therese i dörröppningen till skolan.
-Vi ska på fest ikväll! Sjunger Therese och ger mig en kram.
-Jag vet, och det kommer bli så härligt säger jag och kramar tillbaka.

Jag ser Marcus kommer gåendes i korridoren. Han skrattar med Julia. Jag och Marcus var tillsammans i 1månad och 10dagar tills iförrgår. Hans blonda hår lyser upp hela korridoren. Hans skratt får mig att känna mig knäsvag. Jag går till mig skåp och hämtar böckerna och halv springer till matten. Jag, Therese och Felicia bestämmer oss för att skita i skolan så vi tar bussen hem till Therese som bor i stan. Therese telefon ringer. Det är Andreas, han som brukar köpa ut åt oss. Therese frågar om han kan fixa öl och cider åt oss tills ikväll.
-Han kunde säger Therese och ser väldigt stolt ut.
-Vi skulle möta honom om 5min utanför turistbyrån tillägger hon även inte så långt efteråt.
Vi stiger av bussen och vi ser Andreas, han står där med sin gröna jacka som nästan är självlysande. Han ger oss påsen och ger Therese en kram.
-Du får ”pengarna” sen säger hon och blinkar med ena ögat.

Vi går till Therese för att fixa oss inför ikväll. Jag, Therese och Felicia ska ha lackleggings och klackskor, vilket vi nästan alltid har när de är fest.
-Men nu går vi till huset och har vår förfest säger Felicia och tar på sin fjällräven jacka som är en aning för fluffig för henne. Vi har planerat riktigt länge att de var där förfesten skulle tillbringas. Det är fortfarande blött ute och det börjar bli mörkt. Vi knäpper varsin cider medans vi går på cykelvägen och sjunger. Det är trevligt fast samtidigt kusligt.
-Där är det! Säger Felicia och springer i förväg och ställer sig framför huset och posar med tummen och pekfingret under hakan och putar med läpparna.
Hon öppnar dörren och säger lite sådär vuxet:
-Välkommen till festen tjejer!

Vi går in och stänger dörren efter oss. Nu är vi här i huset, huset vid sjön, här den bästa kvällen någonsin skulle tillbringas. Vi tänder ljus och knäpper bärs efter bärs. Jag börjar känna av alkoholen, liksom allt snurrar fast jag sitter still i den mjuka soffan. Therese är påväg emot mig, även hon börjar bli full. Hon vinglar vädligt mycket, hon stöter till bordet. Felicia skriker till:
-Akta! Therese..
Mer än så hinner hon inte få fram de är redan försent, ljuset åker ner på golvet och lågorna blir större och större. Jag ser inte så mycket. Röken blir tjockare och tjockare för varje sekund som går. Jag får inte fram ett pip eller något, jag sitter där helt förstenad. Felicia skriker åt mig att vi måste ut, hon drar i mig och lyckas få mig på fötterna. Nu ser vi ingenting, röken är tjockare och mörkare än någosin förut nu. Jag känner de blöta gräset under mina fötter. Jag är ute tänker jag. Mina knän böjer sig och jag faller handlöst ner på det blöta gräset.
-Vart är Therese? Vart fan är hon? Felicia skriker och gråter.
Jag plockar upp mobilen ur fickan och försöker träffa siffrorna men misslyckas. Felicia springer runt huset om och om igen. Jag ligger där i det blöta gräset under stjärnhimlen och kan inte ta mig upp, hela kroppen värker. Där inne som vi nyss satt och skratta och drack, det står nu i lågor. Felicia tar min mobil och ringer brandkåren och inom 5minuter är dom här. Jag ligger fortfarande kvar på marken men nu gråter jag. Felicia sitter bredvid mig och håller mig i handen. En brandman kommer fram till oss och säger:
-Vi beklagar..
Jag sluter ögonen och gråter, det får inte vara sant.

Kyrkklockorna ringer, mina tårar rinner ner på mina bleka kinder och vidare ner på min svarta klänning. Mitt blonda hår är lockigt och blåser i vinden, precis så som Therese hår gjorde när vi var ute. Jag sätter mig längst fram bredvid Felicia i kyrkan. Där står kistan. En vit väldigt vacker kista full med rosa rosor. Jag sitter där och lyssnar på prästen som talar. Nu spelar orgeln Therese favorit låt, Hallelujah. Jag går ut från kyrkan och tar bussen hem. På darriga ben går jag med bestämda steg in mot toaletten. Jag tänker:
-Jag har vart med på din begravning nu så som en riktig vän skulle gjort, men nu kommer jag till dig och nu tänker jag aldrig mer varken svika eller lämna dig, Therese.

Jag känner kniven stryker mot min hud, det är skönt fast ändå obehagligt. Jag sluter ögonen för sista gången någonsin..